Yvonne Terlinden: Lisas lämplighet och kompetens

Är det ett självändamål att ställa upp en kvinna i biskopsvalet? Den frågan har ställts här och där under kampanjen, nu senast i söndags under Lisa Live-sändningen.

Jag tänker att det varken är en merit eller dis-merit att vara kvinna – eller man eller något annat. Sann jämställdhet handlar om att man kan bli vald för att man är behörig, kompetent och lämplig.

Lisa Enckell är behörig, lika som varje präst i vår kyrka.

Men är hon kompetent? Det är en annan fråga som dykt upp här och där under kampanjen. Akademisk examen, församlingserfarenhet och ledarskapsförmåga har förts fram som de tunga meriter man vill att en biskop har. Jag anser att hon är kompetent. Och att det har betydelse att hon är kvinna. Läs mera, lite långt den här gången:

Under paneldebatten i Åbo svarade kandidaterna på frågan vilken av biskopens uppgifter de anser att de är bäst respektive sämst på. De två teologie doktorerna i kandidatkvartetten svarade att teologin var deras svagaste sida. Båda hänvisade till att de inte har hunnit hålla sig uppdaterade på teologisk forskning, en realitet som (åtminstone) alla som jobbar utanför den akademiska världen kan känna igen sig i.
Vad är det att ”vara teolog”? Vad efterlyser jag när jag vill att biskopen ska vara en god teolog? Jag tycker att man kan tala om att ha en teologi / teologisk syn i olika frågor. Och ha teologisk kunskap, som kan men inte behöver mätas t.ex. med en akademisk examen. Och så kan man tala om att göra teologi – vilka olika teologiska frågor aktualiseras i olika situationer (t.ex. samhällsfrågor som i flyktingkrisen, vanvården inom äldreomsorgen, ungdomars marginalisering, klimatförändring eller frågor vi möter som människor, t.ex. sjukdom, sorg) och hur tar man som teolog ställning till dem? Hur använder man de tolkningsnycklar Bibeln, teologin och den kristna livssynen ger till att belysa den mänskliga existensen? En annan aspekt är hur man lever sin teologi? När man frågar hurdan/vilken teologi en person har, kan svaret hänvisa till skrivna texter, hållna tal och predikningar. Men också till levt liv: var har blicken vilat, vilka röster har örat snappat upp, vart har fötterna gått och vems händer har man skakat?

Frågan om församlingserfarenhetens betydelse utgår alltid från en församlingssyn. Vad är ”församling” som man behöver erfarenhet av som biskop? Den snävaste definitionen, som jag tänker att man avser när man frågar efter församlingserfarenhet, är att församlingen är den organiserade lokala enheten som är organiserad och verksam genom anställda och förtroendevalda till gagn för alla medlemmar. Lisa Enckell har sådan erfarenhet både som anställd och som förtroendevald. Det finns biskopar före henne som har haft mindre av den sortens erfarenhet.
När jag hör Lisa tala om församling och kyrka, hör jag att hon inkluderar alla medlemmar i sitt tänkande, också de tysta medlemmarna, också de som tvekar kring meningsfullheten i medlemskapet.
I dagens läge funderar vi i kyrkan ganska mycket på vad ett meningsfullt medlemskap i kyrkan är, på dem som lätt skriver ut sig och på dem som väljer bort kristna traditioner som dop och gudstjänst men ändå är medlemmar. En hurdan biskop behöver en sådan medlemskår? En hurdan biskop behöver församlingarna som dagligen lever med de här frågorna? I det perspektivet är det definitivt en styrka att ha utomkyrklig arbetserfarenhet.
Vi behöver nu en biskop som känner den stora delen av medlemmarna som inte ger uttryck för sitt medlemskap genom ett aktivt deltagande i församlingarnas aktiviteter.

Lisa har varit tydlig i att tala om ett annat sätt att vara och leda de inomkyrkliga frågorna, när hon har lyft upp att biskopen ingalunda agerar ensam, utan att stiftet har team och experter (inkl erfarenhetsexperter) på olika områden. Hon bejakar det att man inte ska kunna allt ensam, men att man tillsammans ska kunna allt och kunna hantera allt. Hon räknar med sina medarbetare på alla nivåer. Hon är beredd att lyssna, överväga och fatta beslut inom ramen för sitt mandat.

Jag anser att Lisa Enckell är både lämplig och kompetent och att hennes erfarenheter skulle komma till pass. Det handlar om mycket mer än att hon är kvinna. Kanske är det just tack vare att hon är kvinna har hon meriterat sig som hon gjort. Kanske är det för att jag är kvinna som jag uppskattar just de meriter hon har. Det vill jag gärna öppna och peka på som ett relevant och legitimt perspektiv i valet.

Lämna en kommentar